Hon heter Kerstin Blomgren och jobbar i matsalen på Skivedskolan som en helt vanlig, hederlig mat-tant. Så presenterar hon sig, kvinnan som samlat in och delat ut varma kläder, sovsäckar och filtar och mycket annat nu inför jul.
Kerstin kommer från Deje från början men bor numera i Forshaga sedan 2006. De senaste veckorna har hon ägnat många timmar till att samla in både pengar, kläder och andra förnödenheter och det är inte första gången hon ägnar sig åt detta.
– Jag gjorde en insamling för fyra år sedan. Då överlämnade vi tillsammans massor med kläder med mera och nu kände jag att det var dags igen. Jag är ganska bra på att dra i gång saker och jag har ett brett kontaktnät. Dessutom har jag en stark vilja att hjälpa andra. Kan jag hjälpa till på något sätt så gör jag gärna det, säger hon.
Enligt SCB, Statistiska Centralbyrån, är det få människor i Sverige som lever i materiell och social fattigdom jämfört med resten av EU. Sverige, Finland och Nederländerna är de länder i EU som redovisar minst andel av befolkningen i materiell och social fattigdom. Detta enligt en undersökning som gjordes för några år sedan, 2019. Det handlar om runt fyra procent av befolkningen, ungefär 400 000 personer.
I Sverige är materiell och social fattigdom vanligast bland de som är arbetslösa, 21 procent av de arbetslösa, jämfört med 2 procent av de som arbetar. Det är även vanligare att utrikes födda lever under dessa förutsättningar jämfört med inrikes födda, 11 procent jämfört med knappt 2 procent.
Ett av de mått som används för att mäta fattigdom i Sverige definieras av EU och kallas i Sverige för “låg ekonomisk standard”. Det är ett mått på relativ fattigdom och visar hur många i ett hushåll som lever med en inkomst efter skatt som underskrider 60 procent av landets medianinkomst. I Sverige har den relativa fattigdomen ökat sedan början av 1990-talet men stabiliserat sig de senaste tio åren och cirka 15 procent av Sveriges befolkning lever idag med en låg ekonomisk standard enligt statistikmyndigheten SCB. En nackdel med detta mått är att konjunkturläget kan påverka vem som är fattig.
– Konjunktursvängningar kan få den märkliga effekten att andelen fattiga enligt det här måttet minskar och medianinkomsten i landet går ner och vice versa, det vill säga att andelen fattiga ökar vid högkonjunktur när medianinkomsterna ökar. Det relativa måttet behöver därför kompletteras med andra mått, säger Thomas Helgeson på SCB.
Men trots att vi i vårt land inte har den fattigdom som finns i många andra länder är det många som får hjälp av till exempel Stadsmissionen. Bland det som Kerstin har samlat in finns mestadels vinterjackor, filtar och tjocka tröjor. Men där finns också raggsockor, vantar, mössor och halsdukar. Några sovsäckar har också kommit med.
– Många har skänkt hygienartiklar i år vilket är himla bra. Vardag för många, men lyx för den som inget har. Underkläder har jag kunnat köpa för pengar som människor har skänkt. Jag gick så klart till klädbutiken Claire i Forshaga för att inhandla detta. Då skänkte även Claire en hel del underkläder också. Insamlingen har verkligen gett ringar på vattnet, säger Kerstin med eftertryck.
Det insamlade har Kerstin lämnat på olika ställen. Bland annat hos Stadsmissionen i Karlstad och till Familjecentrum i Forshaga dit många familjer kommer som inte har råd att köpa vare sig nya eller begagnade kläder och skor.
– Jag har varit minst två turer till Stadsmissionen under den senaste veckan. Det kan bli fler turer beroende på hur många som hör av sig och vill skänka saker. Människor som skänker vill gärna bidra med det dom har, säger hon.
En av de aktörer som finns till för den som har det svårt är Karlstads kyrkliga stadsmission. Hit kommer många hemlösa för att få komma in en stund i värmen. Här finns frukost, lunch och middag och även chans att få en gofika alla veckans vardagar. Här delas det även ut skor, kläder, filtar, sovsäckar och den som vill kan ta en dusch och tvätta sina kläder.
– Men människor från alla samhällsklasser kommer till oss, eu-emigranter, pensionärer, människor med beroendeproblematik som är i aktivt bruk och även de som är drogfria, människor med psykisk ohälsa, barn, studenter, långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Ja listan kan göras lång, så skriver de på sin hemsida.
Oftast tänker vi inte på vilket överflöd många av oss egentligen har där hemma i våra garderober och kanske till och med undanstoppat och undanstuvat på till exempel vinden. Många av oss tänker ofta att vi ska lämna in sådant som vi inte behöver till någon som faktiskt skulle använda det. Men ofta blir det bara liggande i någon garderob i stället till ingen nytta.
– Jag är likadan. De jag har varit hos tycker att det är fint att jag åker runt och samlar upp, men utan deras givmildhet hade vi inte kunnat skänka så mycket. En kommentar som ofta kommer är att det finns allt dom som har det betydligt sämre än en själv. När jag lämnade på Stadsmissionen senast så
blev de väldigt glada där. De tog kort och la ut på sin Facebooksida. De brukar nog inte få så mycket i ett svep så ofta. Hela bilen var full i grejer och nästa sväng dit blir det minst lika mycket att överlämna, avslutar Kerstin.
Bli först med att kommentera