Binäring från 1500-talet

Det lilla biet kan verka oansenligt, men det har en mycket viktig roll för vår egen föda. Du kan hjälpa bin och andra insekter genom att skapa bättre förutsättningar för dem i din trädgård. Odla sommaräng, bygg bihotell eller låt bli att städa på tomten.

I år har det varit extremt mycket pollen under våren. Troligen är det förra årets hetta som har fått växter och träd att reagera på det sättet. Patrick Nordman är biodlare. Han är även aktiv i Karlstadsortens biodlarförenng. Det är en intresseförening för biodlare i Karlstad och Hammarö med omnejd. Föreningen frågor kring utbildning i biodling, utökning av antalet biodlare, honung som produkt och värdet av bin i vår miljö. Han var inbjuden av Naturskyddsföreningen i Forshaga för att föreläsa om bin en kväll i juni på Lärcenter i Forshaga. Med sig hade han två burkar honung. Den ena burken innehöll Sälghonung.
– Det är första gången i mitt liv som jag har kunnat slunga sälghonung. Bina brukar bara ta in så mycket som de behöver. Men i år drog de in så mycket att jag var tvungen att slunga ur honung för att de skulle ha plats att lägga ägg, säger han.

Biet är en av få insekter som kan räknas in bland människans husdjur. Historiskt har biodling varit en viktig näring i Norden. På 1500-talet var till exempel vax en viktig exportvara. Honungsbin förekommer naturligt i Europa, Afrika och Asien och det kom även till Amerika på 1600-talet. Arten honungsbi kan delas in i 28 underarter. I Sverige används fyra underarter inom biodlingen: nordiskt honungsbi, italienskt honungsbi, krainerbi och buckfastbi. Tambiet, eller honungsbiet, är en av dessa. Övriga är vilda bin som kan delas in i humlor och solitära bin. De senare kallas solitära för att de inte lever som tambin tillsammans i ett bisamhälle. Solitärbina är pollenspecialister som flyger till en eller några få växter som de är beroende av för att överleva. Honungsbina däremot kan samla nektar och pollen från de flesta blomväxter, de är alltså generalister.

I början av 1900-talet fanns bara det nordiska honungsbiet i Sverige men under senare år har bland annat det italienska biet importerats. Buckfastbiet är en blandras som avlats fram i Storbritannien.

Ett bi-samhälle.

I ett bisamhälle finns det i princip alltid bara en drottning. Hon styr hela samhället med hjälp av sina feromoner, doftämnen. Hon har, precis som alla andra drottningar, en egen hovstab som passar upp henne, tvättar henne, matar henne. Sedan finns det arbetsbin, som också är honor. Det finns mellan 50 och 80 000 arbetsbin i ett samhälle. Utöver dessa finns det ungefär 500 drönare, som är hanbin.
– Man ser enkelt skillnad på dem. Drottningen har en väldigt lång bakkropp och hon kan vara 2,5 centimeter lång. Hon är verkligen en äggläggningsmaskin. Hon lägger ägg hela tiden. Drönaren har en väldigt knubbig bakkropp. Den har ingen gadd heller. Men det är arbetsbina som gör hela jobbet, säger Patrick.

En drottning kan lägga upp till 3 000 ägg per dag och det gör hon i upp till tre års tid ungefär.
– När man kikar in i kupan så ser man var drottningen är. Det är alltid en klump av bin runt henne som passar på henne, säger Patrick.
Men när drottningen börjar trappa ner och producerar mindre så kan arbetsbina se till att hon blir utbytt. En drottning får specialkost som består av drottninggelé. Det är fermenterad pollen och nektar och den kosten gör att hennes könsorgan utvecklas. De larver som blir arbetsbin eller drönare får inte samma föda.
Bin kan kommunicera med varandra både genom kroppsrörelser, som brukar kallas dans, och genom olika små läten. Drottningen kommunicerar med doftämnen. Ett arbetsbi som upptäcker en blommande vitklövervall kan flyga hem till kupan och förmedla både avstånd och riktning i förhållande till solen. På det viset kan fler av kupans invånare ta del av den nektar som vitklövern just där har att bjuda på.

Bin är mycket viktiga för skörden av oljeväxter, åkerbönor, klöver, frukt, bär och frilandsgurka för att nämna några. För att gynna honungsbin och andra pollinerare är det viktigt att se till att det finns blommande växter under hela sommarhalvåret.

 

Fakta

Honungsbina samlar nektar- och pollen varje dag från april till oktober. Om du erbjuder många blommande växter hela säsongen skapar du goda förutsättningar för bisamhället:

Se till att det finns gott om Salix, det vill säga Sälg, på våren.

Odla gärna vall med vitklöver, rödklöver och honungsört för att hela tiden ha nektar- och pollen under maj och juni.

Mot hög- och sensommar bör du ha oljeväxter.

Se också till att det finns sent blommande växter i trakten som fältvädd, ängsvädd, vialer, vickrar eller ljung.

Källa: Jordbruksverket.


ANNONS

Läs Värmlandsbygden!


Företag och föreningar stötta lokalt företag

Annons


ForshagaDejeNytt.se cvea.se

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.




Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.