En kyrkogård är inte bara en begravningsplats, det är också en stor källa till historiskt viktig kunskap. Man kan nästan se den som ett lokalt arkiv med information om hur människor har levt i en bygd. Nu ska kyrkogårdarna i Forshaga Munkfors församling inventeras.
Carina Libeck arbetar som frilansande antikvarie. Det är församlingar och pastorat som anställer henne när en inventering behöver göras. Hon bor numera i Karlstad men har rötterna i Deje, vilket gör att hon tycker att det är extra roligt att ha fått en projektanställning i Munkfors Forshaga Församling.
-Det är en kyrkoantikvarisk ersättning som finansierar projekten. Det är en ersättning från staten som fördelas av Karlstad stift i samverkan med Länsstyrelsen. Det kommer att bli krav på att alla kyrkogårdar ska ha en bevarandeplan i framtiden. I Kulturmiljölagen står det att kyrkogårdarna ska “vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas eller förvanskas”, säger hon.
Carina har hållit på med kyrkogårdsinventeringar sedan 2012.
– Jag har arbetat på Hammarö, i Storfors, Kil, Grums och nu är jag här. Min inventeringssäsong är färdig så nu ska jag sammanställa dokumentationen. När jag gör det tittar jag även efter gamla foton och ritningar som finns vid Värmlandsarkiv och på Värmlands Museum, säger hon.
Det första Carina gör är att börja med en kulturhistorisk inventering.
– Jag fotograferar alla gravplatser. Bilderna kan användas i det digitala gravregistret i kyrkogårdsförvaltningens databas sedan. Det är värdefullt för dem att ha bilderna som arbetsmaterial när de hanterar gravskötsel. Det ingår också i mina uppgifter att göra en värdering av gravplatserna för att se vilka som har ett kulturhistoriskt värde. Det innebär att jag klassificerar dem. Då utgår jag från Centrala gravvårdskommittéens handbok som beskriver hur man inventerar kyrkogårdar. Jag försöker också få kontakt med personer på de olika orterna som har kunskap om äldre gravplatser och bygdens historia. Det finns vissa kriterier som bestämmer värdefull en gravplats är. Till exempel hög ålder. Gravvårdar som är äldre än 1850 är självklart värdefulla.
Det finns inte så många kvar som är så gamla. Ett annat kriterium som kan vara intressant är materialet. Gjutjärn, smidesjärn eller äldre trägravvårdar till exempel. Här i Värmland kan det finnas lokala material som hyperitsten och skiffer. Ytterligare ett kriterium är vad som står på gravvården. Det kan finnas inskriptioner med koppling till en intressant personhistoria. Jag försöker se vad en gravplats kan berätta. Titlar till exempel, de berättar mycket om vilka näringar som har funnits i en bygd. Det finns andra inskriptioner också, bibelord och sentenser som man kallar det för, det vill säga korta tänkvärda budskap.
En kyrkogård har ofta olika indelningar. Bland annat finns det familjegravar och allmänområden. En familjegrav kan vara köpt sedan lång tid tillbaka. De brukar i regel ligga utmed gångvägar och i ytterkanten på de olika gravkvarteren.
– Allmänområden ligger ofta mitt emellan familjegravarna. Där de är gravsatta som inte hade råd att köpa en gravplats. Gravarna där är ofta enkla. Jag inventerar och dokumenterar hela kyrkogården. Hur den är uppbyggd med planteringar, träd, gångsystem, dammar och hägnader. Kyrkogården är gestaltad en gång i tiden. Oftast av en arkitekt som har tänkt ut hur det ska se ut. Då får man försöka hitta de ursprungliga strukturerna för att se vad som finns kvar och vad som är bevarandevärt. Allt som finns på kyrkogården är delar av en helhet. Det är bra att ha det klart för sig innan man börjar ta ned träd eller tar bort äldre gravplatser. I gamla dokument och protokoll hittar man ofta information som kan vara av intresse.
Det kan till exempel stå att beslut har fattats att en kyrkogårdsbalk ska byggas och att den ska ha en mur av timmerstockar. En sådan mur fanns det till exempel runt Nedre Ulleruds kyrkogård. Då ansvarade varje hemman för underhåll av en bit av muren, balken. Den typen av mur var vanlig från medeltiden. Senare kom kungliga påbud om att stenmurar skulle uppföras istället. Trämurar ruttnar ner och sten är mer hållbart. Förr fanns det även gravar under kyrkan. Det var oftast högre ståndspersoner som fick begravas där. Under Nedre Ulleruds kyrka har det funnits gravrum, men stoften har troligen flyttats ut och begravts på kyrkogården, säger Carina.
Inventeringen kommer att finnas i tryckt format när den är klar och Carina brukar uppmana församlingarna att lämna några ex på biblioteken. Dokumentationen ska göras tillgänglig också för en intresserad allmänhet. Bevarandeplanen sammanställs nu under vintern och kommande vår. Efter att planen är antagen går den i tryck, troligen under hösten 2016.
Bli först med att kommentera