När lammen kommer till världen är det extra viktigt att tackan som fött dem är den som slickar på dem först. Men det händer att någon av de andra tackorna i flocken vill vara snäll och hjälpa till.
– Det händer att jag inte har hunnit få in mamman i en box innan lammen kommer. Då kan en annan tacka ha slickat på det nyfödda lammet. Då vill inte mamman ha sitt lamm när det luktar som en annan tacka. Den andra, kärvänliga tackan, vill inte heller ta hand om lammet som hon slickat på. Då får jag bli extratacka, säger Cissi Leibring som äger fåren på Sörgården tillsammans med sin man Mikael Witsch.
Mikael och Cissi arbetar tillsammans. De driver företaget Skogsplåten AB som gör tak- och plåtarbeten. De äger även skog och på Sörgården i Skived finns det får och hästar.
Varje år händer det att några av lammen som föds blir flasklamm som behöver matas med nappflaska.
– Det är inte bara när en annan tacka råkar slicka på lammet som de får bli flasklamm. Det kan också hända att tackan blir sjuk eller får juverinflammation. Då får man också börja ge dem flaskan. Ibland får de många lamm och då kanske inte mjölken räcker till alla heller. Det beror lite på vilken ras det är hur många de får. Jag har en gotlandstacka som fick tre lamm. Men jag tyckte att hon hade gått ner för mycket i hull. Jag ville inte att hon skulle föda upp tre så då hjälper jag henne med två. Det är ytterst sällan som det har hänt men det kan ju vara en tacka som får en komplicerad förlossning och dör. Då får jag också ta hand om lammen, säger Cissi.
Fåruppfödningen på Sörgården är EU-ekologisk. Villkoren för ekologisk produktion styrs av EU:s regler, förordning 834 och 889 som är en lagstiftning. I lagen står att den som använder ordet ”ekologisk” i sin marknadsföring eller försäljning ska stå under kontroll av myndighet eller kontrollorgan.
– De lamm som helt och hållet blir flasklamm får jag inte räkna som ekologiska eftersom näringen de får inte är ekologisk. Men det gäller bara de som enbart får flaska, inte de som bara får lite stödmatning. För att bli Kravmärkt så ska fåren gå ute på vintern, men jag tror att det går att få dispens eftersom de mår bättre av att gå på djupströbädd när det är som blötast ute. De kan få parasiter och andra skador när det är som blötast ute. Vi kan öppna portarna så att solen kommer in. Då blir det som ett utomhusklimat fast med tak.
I fårhuset finns två större utrymmen där fåren är på vintern. Mellan dem finns ett mindre och där kan fåren fösas in när de ska klippas. Det är också där som Cissi har lammnäring, flaskor och vattenkokare. Det är mycket arbete med flasklamm. I början ska lammen ha flaskan var fjärde timma men i takt med att de växer och lär sig beta och äta hö så räcker det så småningom med två gånger om dagen. Cissi kokar vatten i en vattenkokare och sedan vispar hon ner pulvret i det varma vattnet innan hon häller det på flaskorna. Det ser ut som och luktar nästan som babyvälling som små barn får. Cissi sätter fast flaskorna på rad i en ställning som hon fäster baktill på sin fyrhjuling. När hon gjort det klättrar hon upp på den och startar motorn. Sedan åker hon mot fårhagen där flasklammen finns. Hon får åka tvärs över stora vägen och sedan utmed Rudskogsvägen en bit ner till Bokliden där hon svänger in och sedan tar direkt vänster innan bostadsområdet. Fåren och lammen bräker på långt håll när de hör henne komma.
Förra sommaren blev det översvämning på Bokliden. Gatan som bygdes på 70-talet är byggd i en sänka där det finns mycket blålera i marken. Det gör att vattnet inte rinner undan så snabbt när det kommer kraftiga regn. Nu har kommunen börjat renovera en kulvert som ska leda bort vattenmassor om det kommer liknande störtregn i framtiden. I det arbetet råkade de gräva av elledningen och vattenledningen till fårhagarna. Därför får Cissi och Mikael köra stora vattentankar till fåren och de har monterat solceller som förser stängslet med el.
– Nu får vi köra ut vatten hela sommaren, annars gör vi bara det på våren när det fortfarande händer att det fryser i vattenledningen, säger Mikael.
Artikeln har tidigare publicerats i Länstidningen Värmlandsbygden
Bli först med att kommentera