Forshaga – Värmlands första MR-kommun

Forshaga kommun har siktat in sig på att bli en MR-kommun 2022. MR står för mänskliga rättigheter. Den 23 oktober undertecknade kommunalrådet, Per Lawén, en deklaration för en stark demokrati.
– Genom att underteckna deklarationen för en starkare demokrati tydliggörs Forshaga kommuns ambition att värna de mänskliga rättigheterna, säger han.

I ett pressmeddelande som kom i samband med att kommunalrådet undertecknade deklarationen, skriver kommunen om detta.
– Under 2019–2020 har Forshaga kommun påbörjat införande av mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Det innebär att vi har arbetat fram en ny vision och nya övergripande mål. Vi tar också ett samlat grepp och ökar delaktigheten kring vårt kvalitetsarbete, där principerna bakom mänskliga rättigheter är centrala. Icke-diskriminering och jämlikhet, delaktighet och inkludering samt transparens och ansvar ska förtydligas i allt från värdegrund till övergripande styrdokument. Med fokus på mänskliga rättigheter och hållbarhetsfrågor bygger vi stolthet kring organisationens viktigaste uppdrag och tillsammans med olika aktörer tar vi ansvar för att utveckla det lokala samhällskontraktet.

Enkelt uttryckt handlar mänskliga rättigheter om att alla är lika mycket värda. Samhällskontraktet innebär det som finns i en kommuns uppdrag, det vill säga att arbeta för att invånarna har rätt till bostad, god hälsa, utbildning och arbete.

Runt om i världen har flera städer utnämnt sig själva till MR-städer. I Sverige började det 2014 när en överenskommelse mellan regeringen och SKL slöts om att arbeta för att ”stärka arbetet med mänskliga rättigheter på lokal nivå och öka kunskapen för hur rättigheterna omsätts i praktiken.” SKL heter idag SKR. Det beror på att bokstaven L, som stod för landsting, har bytts ut till bokstaven R som står för regioner. Idag heter organisationen Sveriges kommuner och regioner och förkortas numera SKR. SKL började studera städer utomlands för att se om detta gick att använda i en svensk kontext. De började med att göra en undersökning i svenska kommuner om hur de jobbar med frågor som rör mänskliga rättigheter. Många av dem svarade att de tyckte att det var staten och inte kommuner och landsting som skulle arbeta med det. Men SKL höll inte med, de ansåg att det handlar om frågor som rör oss alla och att det därför bör läggas på lokal nivå. Det kan till exempel handla om hur en sjuksköterska tar hand om sin patient, om hur en handläggare på socialförvaltningen hanterar sina ärenden och om hur lärare arbetar med elever.

Det finns ett antal kommuner i Sverige som har utnämnts till MR-kommun. Forshaga kommun blir nu först i Värmland med att börja arbeta för det.
– Det finns ett antal MR-principer som vi behöver ta fasta på och det handlar om icke-diskriminering, om att vi ska vara jämlika. Delaktighet och inkludering är också ett viktigt område som är kopplat till mänskliga rättigheter. Det handlar inte bara om Forshaga kommun som organisation, utan vi behöver alla hjälpas åt. Det är ett förhållningssätt. Det vi fokuserar på först är kompetenshöjning så att våra politiker och tjänstemän får en gemensam bas.
Det säger Victoria Göthberg som är utvecklingsledare på kommunledningskontoret i Forshaga kommun, i en radiointervju.

Mänskliga rättigheter är kanske något vi i vårt land tar för givet att det redan finns här och att det i stället är utomlands arbetet för detta behöver göras. Men på senare år har till exempel rasismen blivit tydlig och våld mot kvinnor hamnar ofta högt på dagordningen i vårt land.

Det har visat sig att det på sikt ger stora vinster att arbeta med MR-frågor. Städer som gör det blir mer attraktiva att bo och arbeta i när fler känner sig inkluderade. Förebyggande av olika typer av brott är också något som har visat sig höra ihop med MR-frågor.
— MR-städer är viktiga eftersom det är där folk bor. Om mänskliga rättigheter hela tiden handlar om FN-resolutioner, eller något som händer i Geneve, så har det inte någon verklig påverkan.
Det säger Morten Kjaerum som är direktör för Raoul Wallenbergsinstitutet, RWI.

Läs mer på denna länk: Mänskliga rättigheterbloggen (SKR)

FAKTA

DeDet internationella arbetet för mänskliga rättigheter tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. rättigheter som inryms i förklaringen har senare förts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner som är bindande för de anslutna staterna. En stor majoritet av världens länder har anslutit sig till konventionerna. Tillsammans utgör de ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna. Det är på denna grund Sveriges dialog med andra länders regeringar om mänskliga rättigheter vilar, liksom vårt arbete med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter allteftersom de har tillkommit, och rapporterar regelbundet till FN om arbetet för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige.

Källa: FN: konvenstioner om mänskliga rättigheter, ett dokument från regeringen (PDF)