Det har varit flera insändare i lokalpressen på senaste tiden med fokus på Forshaga IF. Många åsikter har kommit fram både i insändare och på sociala medier kring FIFs ekonomiska situation och kommunens roll. Detta gjorde att ordförande i Socialdemokraterna i Ullerud-Forshaga, Roger Johansson, valde att skriva en debattartikel.
Om du har tillgång till NWT kan du läsa Roger Johanssons insändare här.
Sorterar man ut de fakta som presenteras i insändaren blir det så här:
- Forshaga IF har enligt texten fått de största föreningsstöden i Forshaga kommun under lång tid.
- Kommunen delade enligt texten ut drygt 4,7 miljoner kronor i föreningsstöd år 2025 till 43 föreningar.
- Av dessa ska Forshaga IF ha fått drygt 1,6 miljoner kronor.
- Därutöver ska driftstöd på cirka 600 000 kronor ha betalats ut.
- Ängevi AB ska ha fått 925 000 kronor i hyra från kommunen för allmänhetens åkning och skolans istider.
- Mellan 2019 och 2025 ska Forshaga IF totalt ha fått minst 12,5 miljoner kronor från kommunen.
- Under samma period ska Ängevi AB ha fått cirka 5 miljoner kronor i hyresbetalningar.
- Ängevi ishall ägs enligt texten av Ängevi AB och inte av Forshaga IF.
- Det påstås att ägarformen har varit densamma sedan 1980-talet.
Det är av stor vikt att tänkta på att flera av punkterna ovan fortfarande är påståenden i en debattartikel. De låter faktabaserade, men för att avgöra om de verkligen stämmer behöver man kontrollera exempelvis:
- kommunens budgetar och bidragsbeslut,
- årsredovisningar,
- hyresavtal,
- UNICEF-rapporten,
- ägaruppgifter för Ängevi AB och ishallen.
Debatten om Forshaga IF och Ängevi
Under den senaste månaden har debatten kring Forshaga IF och Ängevi ishall blivit allt mer intensiv i lokala medier och sociala medier. Frågan har engagerat både politiker, föreningsmänniskor och invånare, och diskussionen handlar ytterst om ansvar, ekonomi och vilken roll hockeyn spelar i kommunen.
Kärnan i debatten är framtiden för Ängevi ishall och hur stort ansvar Forshaga kommun ska ta för anläggningen. Flera röster runt hockeyn har uttryckt oro över ishallens skick och menar att kommunen behöver agera tydligare för att säkra verksamheten på lång sikt. Hockeyn beskrivs av många som en viktig del av Forshagas identitet och något som betyder mycket för barn, ungdomar och ortens föreningsliv.
Samtidigt har kommunföreträdare betonat att Forshaga IF redan får omfattande ekonomiskt stöd. I den senaste debattvågen har det lyfts fram att föreningen under flera år varit den förening som fått mest stöd i kommunen och att kommunen dessutom betalar hyra för skolans och allmänhetens användning av ishallen.
En viktig del i diskussionen är att Ängevi ishall inte ägs av kommunen eller av Forshaga IF, utan av bolaget Ängevi AB. Det gör frågan mer komplicerad, eftersom eventuella kommunala investeringar eller övertaganden måste granskas både juridiskt och ekonomiskt.
I flera inlägg och artiklar har även frågan om eftersatt underhåll återkommit. Det har diskuterats vem som bär ansvaret för investeringar och renoveringar och hur stora kostnader som kan vänta framöver.
Debatten handlar dock inte enbart om hockey. Från politiskt håll har man också lyft fram att kommunen har ansvar för hela föreningslivet och måste fördela resurser mellan många olika verksamheter. Argumentet har varit att alla föreningar, oavsett storlek eller sport, ska behandlas rättvist.
På så sätt har frågan om Ängevi blivit större än bara en diskussion om en ishall. För vissa handlar den om att bevara en viktig del av Forshagas identitet och framtidstro. För andra handlar den om kommunalt ansvar, ekonomi och rättvis fördelning av skattemedel.
Det är fortfarande oklart hur situationen kommer att lösas, men debatten visar tydligt att frågan engagerar många i Forshaga – och att hockeyns framtid fortsätter vara en av kommunens mest omdiskuterade frågor.
Tidigare publicerat på ForshagaDejeNytt.se:
