PRESSMEDDELANDE. Två av fem barn bor trångt. Trångboddheten bland barn i flerbostadshus ökar i Forshaga kommun. Det visar statistik från SCB. Ökningen har varit större än i många andra kommuner de senaste tio åren – 14,3 procentenheter.
Knappt 300 personer i Forshaga kommun är trångbodda. Det motsvarar 14,2 procent av invånarna som bor i flerbostadshus, och innebär en ökning av trångboddheten med 4,1 procentenheter mellan 2012 och 2022. Med trångboddhet menas här att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum.
Bland barn har ökningen varit större.
– I Forshaga kommun var 38 procent av barnen som bor i flerbostadshus trångbodda år 2022. Det är en ökning från 24 procent sedan 2012, säger Malin Forsberg, statistiker på SCB
Totalt finns 104 trångbodda barn i kommunen enligt den senaste statistiken, att jämföra med 53 år 2012.
Trångboddheten är störst bland utrikesfödda, och allra störst bland dem som är födda utanför Europa. I Forshaga kommun är trångboddheten 8,6 procent bland Sverigefödda men så hög som 64,3 procent bland dem som är födda i Afrika.
Andel trångbodda efter födelseland
| Födelseplats | Andel trångbodda i flerbostadshus |
|---|---|
| Sverige | 8,6 % |
| Övriga Europa | 9,2 % |
| Afrika | 64,3 % |
| Asien | 42 % |
| Övriga världen | – |
– Sett till hela landet bor 11,7 procent av personerna födda i Sverige trångt, medan 27,8 procent av de utrikesfödda är trångbodda, säger Malin Forsberg.
I riket som helhet ökade andelen trångbodda under flera år i följd efter 2012. Men efter en toppnotering 2018 vände kurvan nedåt. 2022 var andelen alltså 16,6 procent, att jämföra med 16,3 procent 2012.
Kurvan ser dock olika ut i olika kommuner, och andelen trångbodda är högre nu än för tio år sedan i fyra av fem kommuner i landet. Rikstrenden påverkas starkt av några enskilda, folkrika storstadskommuner.
Totalt är drygt 740 000 personer att betrakta som trångbodda i Sverige. Av dem är 260 000 barn. Även andelen trångbodda barn nådde sin topp 2018, men här har nedgången skett långsammare, och år 2022 var fortfarande tre procentenheter fler barn trångbodda än 2012 – 32,6 procent jämfört med 29,6 procent. Nästan vart tredje barn i flerfamiljshus bor alltså trångt.
Andel trångbodda i Värmlands läns kommuner
| Kommun | Andel av boende i flerbostadshus | Andel barn, av boende i flerbostadshus |
|---|---|---|
| Filipstad | 21,4 % | 54,2 % |
| Säffle | 19,7 % | 51,8 % |
| Eda | 22,7 % | 46,5 % |
| Sunne | 15,7 % | 43,4 % |
| Hagfors | 12,9 % | 41,9 % |
| Torsby | 13,9 % | 40,1 % |
| Årjäng | 17,3 % | 38,7 % |
| Forshaga | 14,2 % | 38,4 % |
| Munkfors | 10,3 % | 33,3 % |
| Hammarö | 12,7 % | 33,3 % |
| Arvika | 11,2 % | 32,0 % |
| Grums | 11,1 % | 31,2 % |
| Kristinehamn | 12,1 % | 30,3 % |
| Kil | 11,5 % | 28,4 % |
| Karlstad | 9,8 % | 24,6 % |
| Storfors | 5,2 % | 21,1 % |
Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB.
Fakta: Om statistiken
Med flerbostadshus avses ett bostadshus med minst tre bostadslägenheter.
Trångboddhetsnorm 2, som används här, definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende i något av sovrummen. Kök och vardagsrum är alltså inte inräknade. Detta gäller dock inte ensamstående, som inte anses trångbodda oavsett antal rum.
Exempel: Enligt norm 2 ska ett hushåll på fyra personer ha minst tre rum (ett räknas bort som vardagsrum) för att inte vara trångbott.
Statistiken baseras på befolkningen den 31 december varje år.
I andelsberäkningarna ingår inte personer i flerbostadshus där uppgift om eventuell trångboddhet saknas. År 2012 omfattade det drygt 12 000 personer i hela Sverige och år 2022 var det knappt 14 000.
Avrundningarna i tabellerna är gjorda utifrån beräkningar i SCB:s statistikdatabas som automatiskt avrundas till två decimaler. I vissa fall kan det därför skifta ±0,1 mot beräkningar med obegränsade decimaler.
