Alla kommuner är enligt lagen skyldiga att ta hand om sina invånares skräp och sopor. Men innan vi lämnar vår soppåse till kommunen ska vi själva sortera. Till exempel grovsopor som trasiga möbler, bygg-avfall, förpackningar, lampor, elektriska apparater, batterier och miljöfarligt avfall.
I alla kommuner i hela vårt avlånga land finns både återvinningsstationer och återvinningscentraler idag.
På återvinningsstationen lämnas förpackningar av papper, plast, metall, glas och tidningar. På återvinningscentralen, (ÅVC), lämnas det som brukar kallas för grovsopor i olika fack.
Trä för sig, metall för sig, trädgårdsavfall för sig och så vidare. Där finns även möjlighet att lämna elektronik och miljöfarligt avfall som överbliven färg och andra kemikalier. ÅVC har tagit de gamla soptipparnas plats.
Idag ska så mycket som möjligt återvinnas men förr lades ofta sopor och skräp på hög på tippen och där blev det liggande, helt osorterat. På platser där det fanns soptippar förr finns numera ofta runda kullar, täckta av jord.
Den gamla soptippen i Katrineberg i Deje är numera en sådan plats. I Forshaga kommun har ÅVC i Kvarntorp blivit den plats dit invånare åker med sina grovsopor.
Forshaga kommun har precis som alla andra kommuner antagit en avfallsplan som gäller från 2017 till och med 2027. Den antogs av kommunfullmäktige i februari 2017.
Men den gäller inte enbart för Forshaga kommun, den är gemensam för Grums, Kil och Hammarö också. Generellt kan man säga att alla kommuner ska ha en avfallsplan och att målet med den är att minska avfallet.
Att det ska bli mindre miljöfarligt och att avfallet helst ska användas som en resurs. Men den ska även underlätta för kommunens invånare och göra det lättare att återvinna och sortera.
Det är politikerna i kommunfullmäktige som fattar beslut om att anta avfallsplanen. Kommunens tjänstemäns uppgift är att ta fram underlag med fakta till politikerna när det blir dags att fatta beslut. Det gäller inte bara i beslut kring sopor och avfall, det är arbetssättet även i andra frågor och beslut som ska tas av politiker.
I underlaget som politikerna fick inför beslutet kring avfallsplanen i Forshaga kommun står att läsa att kommunens invånare tillsammans genererat nästan 7 000 ton avfall år 2015. Det kan variera från år till år, men i stora drag är det den mängd som kommunen enligt miljöbalken kapitel 15, paragraf 9 och 11, ska ta hand om årligen. Det skiljer sig lite i regelverket kring avfall mellan kommuner, till exempel när det gäller avgifter för sophämtning men det är kommunernas ansvar att ta hand om soporna.
De lokala reglerna som kan skilja sig åt kallas lokala föreskrifter. I Forshaga är alla ”fastighetsinnehavare och nyttjanderättsinnehavare”, skyldiga att följa de lokala föreskrifterna som kommunen har bestämt ska gälla.
Det ställer givetvis en del krav på kommunens tjänstemän att informera om det blir några eventuella ändringar, men ansvaret att känna till och följa reglerna ligger hos den som äger eller hyr en fastighet alltså.
I Forshaga kommuns lokala föreskrifter finns en punkt, paragraf 10, där det står att kommunstyrelsen har fattat beslut om att matavfall ska sorteras ut. I samma paragraf står att det ska hantera på det sätt som kommunstyrelsen bestämmer. Sedan några år tillbaka har det diskuterats hur matavfallet ska hanteras. På många håll, i andra kommuner, sorteras matavfallet ut och skickas till rötning där det återvinns.
Det kan till exempel utvinnas gas. Det finns både bussar och andra fordon som sedan drivs med gasen som utvunnits från matavfallet. När matavfall rötas bildas även biogödsel. Enligt uppgift producerades 1,7 miljoner ton biogödsel i Sverige under 2016 och 95 procent av detta användes sedan på jordbruksmark som gödsel. Hur det blir för Forshagas invånare när det gäller matavfallet återstår att se.
Hösten 2016 reste tjänstemän och politiker från Forshaga, Grums, Kil och Hammarö till Eskilstuna för att göra ett studiebesök och få lära sig mer om ett sätt att sortera hushållssopor.
Där finns ett system med så kallad optisk sortering av hushållsavfall. Soporna sorteras i plastpåsar i sju olika färger. Invånarna i Eskilstuna har en del olika kärl att hålla reda på under diskbänken med andra ord.
Fördelen med det här systemet är att även förpackningar sorteras under diskbänken. Det innebär att det inte blir nödvändigt att besöka återvinningsstationerna utom när det gäller att lämna glas. Allt annat sorteras i plastpåsarna, hemma under diskbänken. När påsarna blir fulla knyts de ihop och läggs i samma soptunna. Sopbilen hämtar som vanligt och kör till sorteringsanläggningen. Där körs påsarna ut på ett löpande band på rad.
När bandet passerar de optiska stationerna ”ser” stationernas kameror vilken färg påsarna har och de puttas av bandet till olika kärl.
Matavfallet som läggs i de gröna påsarna i Eskilstuna samlas i en behållare för att transporteras till rötgasanläggningen och bli till bland annat biogas.
Det här är ett sätt att sortera, men det finns fler sätt. I många kommuner finns det antingen flera fack i en och samma tunna att sortera i.
Eller så sorteras det i brun och en grön tunna. I den bruna lägger man matavfall och i den gröna allt annat som blir över efter att förpackningarna har sorterats ut och lämnats på återvinningsstationen.
Enligt uppgift samlade värmlänningarna in 8 000 ton matavfall under 2018. Bland dem var inte Forshagas invånare med. Men snart kommer även vi som bor i den här kommunen att vara med. Troligen kommer ett beslut enligt uppgift att tas i kommunfullmäktige någon gång under våren.
Fakta – hushållsavfall i
Forshaga kommun 2015
• Kärl- och säckavfall 2 720 ton
• Grovavfall 2 400 ton
• Matavfall hemkompost 54 ton
• Latrinavfall 3 ton
• Slam 1 554 ton
• Farligt avfall 207 ton
• Småbatterier 2,4 ton
TOTALT: 6 940,4 ton
Källa: Forshaga kommun
….och du, den här nättidningen såg dagens ljus 2008. Sedan dess har den varit ett hobbyprojekt. Avsikten är att berätta om vår del av världen. Det är inte alla som bor och verkar i storstan…. 🙂
Bli först med att kommentera