PRESSMEDDELANDE Andelen lärare med behörighet i minst ett ämne gick ner i Forshaga kommun förra året. Men kommunen har fortfarande hög lärarbehörighet i ett riksperspektiv.
Det visar ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare idag analyserar för samtliga kommuner och län.
I oktober 2022 hade motsvarande 77 procent av lärarna1 i grundskolan i Forshaga kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en minskning med tre procentenheter jämfört med året innan.
– Den stora bristen på behöriga lärare är oerhört allvarlig. Lärarbristen får förödande konsekvenser för kvaliteten på svensk skola och drabbar såväl de befintliga lärarna som eleverna, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Forshaga följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,8 procent, vilket är något lägre än året innan.
– Läraryrket måste bli mer attraktivt och det sker genom rejäla satsningar på lön och arbetsmiljö. För att fler ska vilja bli lärare och stanna i yrket måste lärarnas höga arbetsbelastning tas på allvar. Svenska skolor skriker efter lärare, det finns ingen tid att förlora, säger Johanna Jaara Åstrand.
Av de sammanlagt 104 heltidstjänsterna i grundskolan i Forshaga kommun (motsvarande 118 lärare) var det 80 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Forshaga relativt hög. Kommunen är rankad som nummer 40 bland landets 290 kommuner. Vadstena har landets högsta lärarbehörighet (93 procent) och Ragunda den lägsta (40 procent).
Lärarbehörigheten sjunker med minst en procentenhet i sammanlagt nio av 16 kommuner i Värmlands län. Mest anmärkningsvärda försämringar ser vi i Storfors och Årjäng. I Munkfors däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.
Unika rapporter för alla kommuner
För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Sveriges Lärare sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.
– Det är rent ut sagt sorgligt att skillnaderna över landet är så stora. Allt fler kommuner skär ned på skolan vilket riskerar att öka på skillnaderna. För att få en likvärdig skola måste staten ta ett huvudansvar för både finansiering och lärarförsörjningen, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarbehörighet i kommunerna i Värmlands län
Kommun | 2022/23 | 2021/22 | Förändring (procentenheter) |
---|---|---|---|
Storfors | 81,9 % | 87,7 % | −5,8 ▼ |
Hammarö | 81,6 % | 82,8 % | −1,2 ▼ |
Karlstad | 79,4 % | 78,6 % | +0,8 ▸ |
Forshaga | 76,8 % | 80,1 % | −3,3 ▼ |
Kil | 75,6 % | 75,4 % | +0,2 ▸ |
Grums | 73,8 % | 74,6 % | −0,8 ▸ |
Säffle | 70,8 % | 70,4 % | +0,4 ▸ |
Arvika | 70,0 % | 73,5 % | −3,5 ▼ |
Torsby | 67,2 % | 67,2 % | ±0,0 ▸ |
Munkfors | 66,7 % | 54,4 % | +12,3 ▲ |
Hagfors | 65,2 % | 68,1 % | −2,9 ▼ |
Sunne | 61,9 % | 65,2 % | −3,3 ▼ |
Årjäng | 61,9 % | 66,9 % | −5,0 ▼ |
Kristinehamn | 61,4 % | 64,1 % | −2,7 ▼ |
Eda | 58,5 % | 63,3 % | −4,8 ▼ |
Filipstad | 52,8 % | 51,8 % | +1,0 ▲ |
Lärarbehörighet i skolorna i Forshaga kommun – från högst till lägst
Skola | 2022/23 | 2021/22 | Förändring (procentenheter) |
---|---|---|---|
Forshaga Lärcenter H-stadiet | 86,5 % | 79,5 % | +7,0 ▲ |
Dejeskolan 4-9 | 81,6 % | 89,1 % | −7,5 ▼ |
Dejeskolan F-3 | 76,6 % | 78,1 % | −1,5 ▼ |
Skivedsskolan | 72,8 % | 79,8 % | −7,0 ▼ |
Grossbolsskolan | 69,4 % | 69,0 % | +0,4 ▸ |
Forshaga Lärcenter LM-stadiet | 68,0 % | 94,1 % | −26,1 ▼ |
Olsätersskolan | 49,4 % | 58,9 % | −9,5 ▼ |