Gunnar Ström och Stig Larsson bor båda i Forshaga kommun och de tycker att det finns mycket att göra för att lyfta Klarälvsbanan. Det behövs ett ansiktslyft och även ett mer omfattande samarbete mellan kommunerna utmed banan.
Klarälvsbanan var förr en smalspårig järnväg men nu är banvallen i stället en vacker cykelväg som går genom skog, förbi åker och äng och sjöar. Har man tur kan man få se många olika fåglar, harar, rådjur och kanske älg eller till och med varg. På sin väg skär den rakt genom Forshaga kommun. Banan invigdes 2005 med pompa och ståt och idag är det många som tar sig en motionstur utmed cykelbanan. För den som vill cykla eller vandra ännu längre så går det att fortsätta utmed Klarälvsleden som sträcker sig till Sysslebäck i norra delen av länet.
NKlJ-banan byggdes från början som en 180 mil lång smalspårig järnväg. NKLJ stod för ”Nordmark – Klarälvens Järnvägar” och järnvägen byggdes i slutet av 1800-talet. Den gick från Skoghall på Hammarö genom Karlstad och Forshaga till Munkfors, Hagfors och till Filipstad. Det var Uddeholmsbolaget som var huvudägare av järnvägen som användes både till persontrafik och till att frakta råmaterial och varor till och från industrierna längs järnvägens sträckning. Det var en viktig transportsträcka men i takt med att lastbilarna tog över lades banan ner från 1960-talet och framåt och på 1980-talet plockades rälsen bort bit för bit.
Sex kommuner ansvarar tillsammans Klarälvsbanan och Klarälvsleden, det är Hammarö, Karlstad, Forshaga, Munkfors, Hagfors och Torsby kommuner. Klarälvsbanan passerar fyra av dessa kommuner, Karlstad, Forshaga, Munkfors och Hagfors. Många evenemang har dragit nytta av leden, på cykel, med rullskidor eller som maratonlopp.
‒ Turister har hittat leden, men inte i den utsträckning som den har kapacitet för. Här finns möjligheter för ett uppsving i besöksnäringen. Cykel är det idealiska sättet att utnyttja Klarälvsbanan. För att locka cyklande turister och besökare måste en hel del göras, säger Gunnar.
Både Gunnar och Stig tycker att det vore bra om naturen kring Klarälvsbanan fick ett ansiktslyft, som de uttrycker det.
‒ Slya åtminstone fem meter på varje sida och gallra skogen där utsikten skyms. Det förutsätter samarbete med markägare. Satsa på fler rastplatser och gör dem attraktivare, säger Stig.
De båda herrarna tycker även att det vore bra om det fanns laddstationer för elcyklar utmed banan. De säger även att det är viktigt att kommunerna samordnar en regelbunden översyn av banan – allt från att plocka skräp till att fixa skador på asfalten. I samband med större jobb som medför skador på banan är det viktigt att de som orsakat skadorna snabbt ser till att reparera.
‒ Samverkan mellan de fyra kommunerna är självklart mycket viktigt. Bygg ut marknadsföringen i en aktionsgrupp där de fyra kommunerna och Visit Värmland medverkar. Det borde finnas möjligheter att få externt ekonomiskt stöd till de åtgärder som krävs – kommunerna har många konkurrerande behov att klara, fortsätter Stig.
‒ Klarälvsbanan är en unik tillgång för Värmlands besöksnäring och för oss som bor här. Det borde göra det möjligt att satsa trots att det förutsätter mer av samverkan över kommungränserna, fyller Gunnar i.
För den som vill veta mer om Klarälvsbanan så har den en egen hemsida, klaralvsbanan.se där det finns information om både cykelbanan och leden. De senaste åren har Klarälvsloppet arrangerats utmed Klarälvsbanan. Det brukar ske i september varje år och det är både elitdeltagare och motionärer som får chansen att cykla, åka rullskidor och springa på banan. Loppet har också egen hemsida, du hittar det på klaralvsloppet.se.
