LRF Värmlands stämma i Forshaga

Måndagen den 25 mars fylldes biosalongen i Forshaga Folkets hus av medlemmar i LRF. Det var dags för stämma och det fanns flera motioner att diskutera.

Året som har gått har inneburit en del bekymmer för organisationens medlemmar. Bland annat sommaren 2018 med torkan.
– Ja det var ett riktigt skitår för Sveriges och Värmlands bönder. Det handlar om skogsbränder, torka, missväxt och foderbrist som ingen nu levande har upplevt tidigare och det kommer att få konsekvenser för oss under flera år framöver, säger Patrik Ohlsson från Kil, ordförande i LRF Värmland.

Trots det elände som torkan ställt till för många av LRFs medlemmar har den också tagit fram bra sidor.
– Den har också visat att vår organisation är helt unik när det gäller att hantera saker som detta och på att hjälpa folk och hjälpa varandra. Det är ett starkt bevis på att vi är relevanta överallt.
Det säger Johan Rydberg från Väse som haft rollen som vice ordförande i LRF Värmland 2018 och som blev omvald till styrelsen för 2019.
Johan har arbetat med medlemsfrågor och han har bland annat arbetat med hur organisationen ska se ut i framtiden. Det handlar om hur strukturen ska se ut.
– Det arbetet har precis börjat och vi kommer att få anledning att återkomma till det under kommande år också, säger han.

Det finns många viktiga frågor LRFs medlemmar en av dem är naturligtvis viltfrågor. Erik Forslund från Kil och styrelseledamot i LRF Värmland har bland annat arbetat med det området under senaste året.
– Det är väldigt viktiga frågor, speciellt för ett län som Värmland. Men det finns en rad viktiga frågor. En av dem är klimatet. Fossil olja kan idag ersättas med produkter som vi lantbrukare kan producera helt utan klimatpåverkan. En annan viktig fråga att jobba med är att se till att vi har en god myndighetsutövning. Det handlar om att lantbrukare som har kontakt med myndigheter upplever att de har en bra kontakt och förståelse. Det är oerhört viktigt att myndigheterna är tillväxtfrämjande för att vi ska ha en positiv företagsutveckling framöver, säger han.

En av dagordningens frågor var som brukligt att välja styrelse. Två personer hade valt att kliva av styrelsen 2019 och två nya kom in i deras ställe. Valberedningens hade på förslag att styrelsen skulle minskas med en person, från åtta till sju ledamöter. Men det förslaget röstades ner av stämman och Johan Rydberg blev i stället omvald. Det innebär att 2019 års styrelse för LRF Värmland även under 2019 kommer att ha åtta ledamöter.

Stämman hade 26 motioner och yttranden att ta ställning till. Det handlade om allt från att ge tullen befogenhet att stoppa stöldgods till resurser i kontakt med skolan. Det handlade om vildsvin och granbarkborrens utbredning och om hårdare tag mot djurrättsaktivister.

Den första motionen i raden handlade om att modernisera reglerna kring viltvårdsområden och den gav upphov till en hel del diskussioner. Motionen kom från Södra Näsets LRF-avdelning. I sin motion skriver de att de regler som finns idag infördes för att möjliggöra jakt och viltvård i ett Sverige som vid den tiden mycket ägosplittrat. Något som motionärerna inte anser finns i samma utsträckning idag. Enligt dem har därför den lagstiftning som idag finns kring viltvårdsområden blivit inaktuell och kommit att hamna i ett stort behov av förändring. Styrelsen har gjort ett yttrande med ett förslag om att stämman skulle ge regionförbundsstyrelsen i uppdrag att skicka en motion till riksförbundsstämman med en begäran om att LRF ska utreda vilka effekter den nuvarande lagstiftningen har och hur den skulle kunna förändras.

Bertil Forsberg var en av dem som tog mikrofonen och uttalade sig om motionen. Han påpekade att medelarealen för en medlem i Mellanskog är 40 hektar skog. Det betyder att de allra flesta har små ägor.
– Det gör att vi är beroende av varandra för att kunna hantera frågor som rör våra arealer. Inte minst vilt- och jaktfrågor. Motionen vi diskuterar handlar om att de regler vi har idag har för mycket tvång och därför borde moderniseras. Det har ju brukats till jakt under lång tid tillbaka. Men den som inte har varit med har ju inte haft det behovet. De har ju jagat på sin egen mark eller kanske tillsammans med ett fåtal grannar. Idag är nästan 45 procent av Värmlands yta förvaltad inom viltvårdsområden. Om vi skulle ge bifall till den här frågan så lämnar vi ut den frågan till någon annan som inte har kunskapen. Den här formen av förvaltning av våra fastigheter finns i ett band från norra Dalsland, Värmland, Dalarna och en bit till. Övriga landet har inte samma behov och har därför inte bildat viltvårdsområden. Jag tycker att vi ska vara rädda om det här och se till att den frågan lever kvar hos oss, sa Bertil.

Stämman beslutade att avslå förslaget i den första motionen som innebar att skicka frågan vidare för utredning på riksnivå.