Slommen, eller Nors som den heter, är Värmlands landskapsfisk. Det är en liten fisk som varje vår vandrar upp i Klarälven ända till Forshaga för att leka.
När mörkret faller tar den sig närmare land. Det är då den går att fånga med en stor håv. Att “slomma” är en gammal tradition som kanske har minskat på senare år.
Det är inte bara Klarälven som är en viktig lekplats för Norsen. Normalt lever den i hela Vänern där den är viktig föda för större rovfiskarter. Den leker även i Byälven, Tidan och Lidan-Flian. Storleken på norsbeståndet i Vänern har stor betydelse för de större rovfiskarna.
Norsen är en stimfisk och den vandrar runt i sjöns vatten och den trivs överallt. På hösten och sensommaren finns den ofta närmare ytan och andra tider på året går den djupare. På våren, i april-maj, vandrar den till sina lekområden där den gärna lägger sin rom på långgrunda sten- och grusstränder eller i växtbevuxna sandbottnar.
Rommen kläcks efter tre till fem veckor och nyfödda ynglen är väldigt livliga. De äter plankton, insektslaver och kräftdjur. Norsen växer till sig långsamt. De vuxna individerna livnär sig på fiskdiet. Honorna växer fortare än hannarna.
Norsen blir könsmogen efter ett till två år och då är de mellan åtta och tio centimeter långa. En vuxen Nors kan bli upp till 30 centimeter lång och den kan bli runt tio år gammal.
“I Vänern kallas norsen vanligen för slom. Vissa norsar kan växa till sig och bli flera gånger större än sina artfränder, så kallade slomhästar eller norskungar. Orsaken till att vissa blir så mycket större är inte känd, men kannibalism förekommer och kanske kan förklara fenomenet.”
Källa till Norsfaktan ovan är hämtad från Fisk- och fiskevårdsplan för Vänern >>
Foto överst: Christina Leibring Parrow med håven. Foto: Cissi Leibring
Bli först med att kommentera