Kil Forshagas Jaktvårdskrets tog nyligen initiativ till två informationsträffar, en i Deje och en i Forshaga. Rubriken var Viltet i vår närhet. Naturen kommer ibland oss människor. Det kan vara duvor som häckar i takåsen, grävlingar som håller till under altanen eller vildsvin som bökar upp gräsmattan.
Anders Åkerman är ordförande i Jaktvårdskretsens styrelse. Han började med en presentation av Jägarförbundet innan han började prata om vildsvin. I Värmland är vildsvinsstammen ännu så länge ganska liten och har inte hunnit ställa till så mycket som den har i andra delar av landet. Men troligen kommer de att öka i antal även här. Anders började med att beskriva hur man känner igen spår efter vildsvin.
– Klövavtrycken är ganska så säregna. De har ganska runda klövformer. Tittar man på ett avtryck så bukar man säga att det antal centimeter som klöven är lång kan man ta gånger tio. Då får man ungefärlig levandevikt på vildsvinet. Ett annat spår man kan se i skogen är att de kliar sig mot träd. Där hittar man ofta hårstrån. De har kluvna toppar i sina hårstrån och det gör att det är lätt att skilja hårstrån från vildsvin från till exempel älg. De äter gärna rötter från till exempel kvickrot och de älskar potatis. Men hittar de ett kadaver så äter de upp det också. Ägg och fågelungar också. De är inte kinkiga, de äter det mesta men mycket är vegetabilier. De kan ställa till stora skador i en potatisåker. De kör ner trynet i ena änden av såraden och så går de en bra bit. Är de några stycken så blir det ganska effektivt, både kultiverat och uppätet, säger Anders.
Vildsvinskultingar är randiga i tre till fyra månader. Sedan blir de bruna och när de är vuxna mörknar de och blir nästan svarta i pälsen. Suggorna är brunstiga på senhösten, någon gång från oktober till december.
– Ofta är de ett och ett halvt år när de är i brunsten första gången. Men de blir könsmogna från åtta månaders ålder och kan bli parade redan då. Hon är dräktig i 120 dagar. Suggan gräver en grop och bär dit halm som hon bygger ett bo av. Där föder hon sina kultingar och sedan diar hon dem i boet i upp till en månad. Hon får mellan tre och fem kultingar och de är tre till fyra veckor när de lämnar boet. Blir det en kall vinter med 70 till 80 centimeter snö så överlever inte kultingarna. En sådan vinter kan stammen gå tillbaka rätt så rejält.
Under de senaste åren har vildsvin varit synliga mellan Deje och Forshaga. De har synts mellan Halla och Syrsjön och för några år sedan bökade de i golfbanan vid Dömle. Det finns en del vildsvin öster om älven också, vid Östra Deje. En kvinna som var med på informationsträffen berättade att de hade bökat upp hela hennes gräsmatta. Hon fick rådet att ta hjälp av det lokala jaktlaget för att skrämma bort dem.
– De är effektiva, det är inte mer än en natts jobb att böka upp en gräsmatta. Det som är effektivt det är att antingen skjuta bort någon av dem eller sätta upp elstängsel, säger Anders.
Vildsvinsstammen brukar öka med ungefär 13 procent per år och det betyder att de troligen kommer att bli fler även i Värmland.
– En fördubbling av vildsvinsstammen på tre fyra år är inte helt omöjlig. Det gäller att vara med från start nu och lära sig hur man jagar vildsvin. Kultingar får man skjuta året runt men kultingförande sugga är fredad. Från 15 februari till 15 april är vuxna grisar fredade. Bruna grisar, det vill säga årsgrisar är det också tillåtet att jaga året runt, säger Anders.
Om det kommer en flock vildsvin in i en trädgård inom tätbebyggt och planlagt område så är det inte tilltåtet att skjuta.
– Det är mer effektivt att skjuta bruna grisar än de små randiga. Jag pratade med jägare i Sörmland. De säger att om man skjuter på de små så kommer suggorna tillbaka. Men om man skjuter en av de bruna så verkar det som om de förstår att en i flocken har försvunnit och det har bättre effekt om man vill skrämma bort dem. Har de varit och bökat i åkrar med spannmål eller i gräsmattor så vill man ha ett resultat rätt så fort. Finns det bra mat, som spannmål, frukt och rötter, och om de får vara ostörda så kommer de tillbaka.
Text: Cicci Wik
Foto: Daniel Bylemark
Bli först med att kommentera