I Forshagas sju grundskolor går det i snitt 11,9 elever per lärare. Det kan jämföras med 12,0 elever per lärare i riket som helhet.
Jämfört med för ett par decennier sedan har lärartätheten i Forshaga kommun ökat, från i snitt 13,2 elever per lärare åren runt millennieskiftet (baserat på medelvärdet för fem år).
I landet som helhet har lärartätheten varit i stort sett oförändrad flera år i rad.
Lärartätheten är generellt lägre i enskilda skolor än i kommunala – sett till riket som helhet – och medan motsvarande skillnad i lärarbehörighet minskat något de senaste åren, har klyftan när det gäller lärartäthet bara ökat.
I Forshaga kommun finns inga grundskolor med enskild huvudman.
Skolorna med allra högst lärartäthet är ofta resursskolor eller skolor med resursklasser, varför skolor inte alltid är direkt jämförbara med varandra. På samma sätt kan en enskild resursskola påverka en liten kommuns totalsiffra.
Den allra högsta lärartätheten bland landets kommuner har Dorotea med 7,2 elever per lärare. Kommunen med högst lärartäthet i Värmlands län är Säffle med 9,4 elever per lärare. Generellt brukar lärartätheten vara högst i glesbygdskommuner med små byskolor, och lägst i storstadsområdena.
Källor och kommentarer
Alla siffror kommer från Skolverket statistikdatabas, där de senaste siffrorna avser läsåret 2024/25: https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning
Lärartäthet mäts här som antal elever per lärare, där lärarna räknats om till heltidstjänster. Ett lägre tal innebär alltså att lärartätheten är högre.
I lärarantalet ingår samtliga lärare, även modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk. Däremot inte lärare för asylsökande elever.
Det finns ett visst bortfall i statistiken. Det betyder att förändringar från år till år kan bero på vilka skolor som saknas i datan ett visst år. Särskilt i mindre kommuner kan eventuella rapporteringsbortfall göra att siffrorna svänger en hel del.
Leo Wallentin, Newsworthy
