Forshaga: 182 150 kronor för naturorsakade skador

Hagelregn. Foto: pixabay
Hagelregn. Foto: pixabay

PRESSMEDDELANDE
Naturorsakade skador väntas öka med klimatförändringarna. I Forshaga kommun var skadeersättningarna 2023 bara en bråkdel av toppåret 2018. Samtidigt visar en ny Sifo-undersökning från If att bara två av fem husägare litar på att kommunen man bor i har gjort tillräckligt för att skydda sina invånare mot skador orsakade av oväder.

Med klimatförändringarna väntas extremväder, till exempel översvämningar och värmeböljor, bli ett allt större problem. I vissa delar av Sverige förväntas risken för skogsbränder öka.

Försäkringsbolag betalade 2023 ut 1,6 miljarder kronor i ersättning för naturorsakade skador runtom i Sverige.

Under år 2023 ersattes sex försäkringstagare i Forshaga kommun med sammanlagt 182 150 kronor för naturorsakade skador. Toppåret, sedan 2015, var 2018 då ersättningarna uppgick till hela 2,1 miljoner kronor. Det visar statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring som If har sammanställt.

 

Naturskador i Forshaga. Källa Svensk Försäkring
Naturskador i Forshaga. Källa Svensk Försäkring

 

En ny Sifo-undersökning från försäkringsbolaget If bland 1 000 husägare visar att enbart två av fem husägare litar på att kommunen man bor i har vidtagit nödvändiga åtgärder för att skydda invånare och företag mot väderskador. Philip Thörn, hållbarhetschef på If, är inte förvånad över resultatet.

– Klimatanpassningsarbetet måste öka takten och här har kommunerna en central roll. Vissa kommuner har kommit igång ordentligt med detta, men alltför många kommuner släpar efter, säger Philip Thörn.

Naturskadorna varierar väldigt mycket från år till år. Med en svår storm eller en stor översvämning drar kostnaderna snabbt iväg.

Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna ersatts med 4,7 miljoner kronor i Forshaga kommun, vilket motsvarar 45 kronor per person och år. Forshaga placerar sig långt under rikssnittet. Motsvarande siffra för hela landet är 94 kronor.

– Som enskild husägare har man ett ansvar att skydda sin fastighet och det finns skadeförebyggande åtgärder som kan genomföras på enskild fastighetsnivå. Men många av klimatanpassningsåtgärderna behöver genomföras på kommunal nivå för att få mesta möjliga effekt för samhället. Här vilar ett stort ansvar på kommunerna, säger Philip Thörn.

Det handlar om till exempel förbättrad dagvattenhantering, att bygga skyddsvallar i riskområden och att se till att avlopp och brunnar hålls fria från skräp. Den här typen av åtgärder, kombinerade med långsiktig planering och investeringar, kan hjälpa kommuner att minska risken för skador och bygga motståndskraft mot extremväder.

För att ta reda på vad den egna kommunen vidtagit för klimatanpassningsåtgärder rekommenderar Philip Thörn att besöka kommunens officiella webbplats eller att kontakta de avdelningar på kommunen som hanterar miljö och stadsplanering.

Kommunerna som drabbades värst i Värmlands län år 2023
Kommun Skadebelopp (2023)
Säffle 4,7 milj. kr
Karlstad 4,3 milj. kr
Grums 1,5 milj. kr
Kristinehamn 1,2 milj. kr
Årjäng 1,1 milj. kr
Torsby 0,9 milj. kr
Sunne 0,8 milj. kr
Arvika 0,5 milj. kr
Kil 0,4 milj. kr
Eda 0,4 milj. kr
Hammarö 0,4 milj. kr
Filipstad 0,3 milj. kr
Hagfors 0,2 milj. kr
Forshaga 0,2 milj. kr
Storfors 0,1 milj. kr
Munkfors
Kommunerna som drabbades värst 2023
Kommun Skadebelopp
Örebro 98,3 milj. kr
Sala 95,2 milj. kr
Göteborg 76,4 milj. kr
Västerås 63,6 milj. kr
Stockholm 47,4 milj. kr
Heby 43,7 milj. kr
Hudiksvall 37,3 milj. kr
Övertorneå 27,8 milj. kr
Sandviken 26,7 milj. kr
Karlskrona 23,7 milj. kr

Metod och källor

Undersökningen är genomförd av Verian (tidigare Kantar Public/Sifo) på uppdrag av If i den riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sifo-panelen. Totalt samlades det in 1 032 svar på webb-enkäten. Urvalet kommer från bakgrundsfrågor om boendeform och respondenterna screenades fram genom en inledande kontrollfråga för att säkerställa att de som svarar på enkäten äger sin villa/radhus. Målgrupp, svenska husägare 18–79 år. Resultatet i undersökningen är vägt på kön, ålder och region. Fältperioden för undersökningen är 10 – 15 oktober 2024.

Statistiken över skadeersättningar kommer från Svensk Försäkring och rapporten Naturorsakade försäkringsskador i Sverige 2015–2023.

Till naturorsakade skador räknas framför allt skador orsakade av stormar och vatten men även andra skador orsakade av exempelvis jordskred, bergras, lavin och hagel. Skador som orsakats av åska respektive skogsbrand ingår inte.

Statistiken omfattar skador som berör hem-, villahem-, fritidshus-, båt-, företags och fastighetsförsäkring samt övrig försäkring men inte skador som omfattas av trafik- och motorfordonsförsäkringar.

Det finns en eftersläpning i skaderapporteringen. Det gör att 2023 års siffror kan komma att skrivas upp ytterligare.

Rapporteringen är frivillig, men samtliga företag som är medlemmar i Svensk Försäkring samt ytterligare ett par företag som har omfattande försäkringsverksamhet i Sverige, har rapporterat in uppgifter. Täckningsgraden på den svenska skadeförsäkringsmarknaden bedöms vara omkring 90 procent.

 


Företag och föreningar stötta lokalt företag

Annons